Vårsol på näsa
Jag såg ett spöke i Älmsta. Spöket såg ut som en Niklas. Jag vände mig om och tittade bak och då kom han. Jag såg honom ett ögonblick bara. Men jag är bombsäker på att det va han. Jättelång, målarbrallor och samma frisyr som han hade i somras. Jag vågade inte titta efter en gång till…fan va ont det kan göra…sen åkte jag hem. Och en tomte i röd mössa kom gåendes mot övergångsstället vid centrum. Jag tvärbromsade, för man får ju inte köra över tomtar hur som helst. Han gick över och vinkade till mig som ett råpucko. Det va en annan Niklas, en bättre Niklas…då blev det lite bra igen.
IKEA blir det på torsdag. Vare sig jag vill eller inte. Eller vare sig vad andra vill. Det blir så. Fan i helvete vad jag vill ha fördigmålat och färdigpackat. Jag tycker om doften av målarfärg…
Jag vill ha ömhet. Men det får jag ju inte. Mest av allt får jag snor. Men jag vill armar. Långa jävla armar och svettdoft. Men det kan man ju inte köpa sig. Det måste man förtjäna…och det gör tydligen inte jag.
Jag hatar att det har blivit som det har blivit. Och det är ännu jobbigare att jag vet om att jag är självisk som tycker så. Men det gör ont. Jag gillar inte förändringar, inte på saker som redan funkar bra. Jag får panik och hamnar i psykisk fosterställning. Gungandes fram och tillbaka…och så fram…och tillbaka…OCH SÅ LÄGG DIG NER IGEN! *total madness* Jag måste jobba bort det. Men jag vet inte hur. Det är så svårt att slänga sig…speciellt när man inte har nån att hålla i handen medans. Jag hatar den där näbbnästa bimboblondinen!
Imorrn har jag bakdag och häxan är ledig! *woho*
Imorrn har jag bakdag och häxan är ledig! *woho*
Kommentarer
Trackback
