Kaktusblomma

Igår lät jag Jonas genomlida en av de värsta PMS:attackerjag haft någonsin. Jag klängde och hängde och pep över allting. Det värsta var när han skulle vara kärvänlig och körde ner handen i jeansen på mig. Då fick jag panik, och eftersom jag stelnade som en ostbåge så fastnade han med handen. Så där satt vi ett bra tag. Sen fick jag för mig att jag var gravid och att det alls inte var PMS:en som orsakade detta tillstånd. Så jag började fråga ut honom om hans kulle ringa ambulans, om han skulle ta sitt ansvar. "Känn, känn den sparkar!" Men han tyckte jag kunde kasta bort den. Sen skulle han titta på nån hopp, spring och kast-gala. Då fick jag ju noll uppmärksamhet. Till slut gick han hem. (inte för att vi blev arga eller så - han skulle upp halv fem och jobba.) Så jag grät av ingen anledning alls och tittade på Per Morberg som hade läderhosen. Idag ska vi mysa till det och titta på finalavsnittet av "På spåret". Åh, Ingvar!